Ribbingar på Österby

Erik föddes andra måndagen efter påsk, 1577 på Fästered. Han var ”löjtnant för konung Sigismunds Adel och Hoffolk”. Han reste till Tyskland som ung och återkom till sitt hem som nu var på Ulfsnäs 1597. Eriks pappa Peder Ribbing bodde nu på Ulfsnäs, som han fått i donation av konung Johan III år1594 för trogen tjänst. Peder var bl.a ståthållare två gånger på Wadstena slott. Peder var en av de femton barn , Peders pappa Sven hade med Anna Gylta. Två av Svens äldre bröder, Peder och Lindorm och Lindorms söner som halshöggs i Jönköping på Christian Tyranns befallning 1520.

Med Forstenasläkten kom Blåpannearvet in i Ribbingska huvudmannaarkivet.

Esbjörn Blåpanna var den förste ägaren till Österby. Han var väpnare och levde på 13-1400-talet. Gården omtalas som frälsegods sen 1400-talet. Ännu på 1930 talet pratade man om äpplena som skänktes till kyrkan från Österbys fina fruktträdgård redan på Blåpannas tid.

Genom en systerdotter ärvdes Österby vidare och så småningom till Forstena-släkten.

Det var många släktfejder om arvet och Erik var tvungen att föra en sista process om arvet efter Esbjörn Blåpanna så sent som 1621. Tvisten började 1430-talet!

Eriks pappa Peder var först gift med Märta Oxehufud, som dog i barnsäng när hon födde sitt första barn Leonard. Peder gifte om sig med Brita Ericsdotter Ulfsparre af Broxvik vid Gränna. Erik hade 7 helsyskon, dock dog en bror 2 dagar gammal, och halvsyskonet Leonard. Bröderna Eric och Leonard var båda med om slaget vid Stångebro, 1598 (25 sept), men på olika sidor. Leonard stred på hertig Carls sida.

Leonard sägs ha medverkat till Hertigens seger genom att ha beordrat konungens män att inte gå över ån. Leonards son Peder var den första som fick titeln Ribbing af Zernava en av våra numera utdöda grenar.

Erik, som stått på förlorarens sida, kung Sigismund, fick fly av politiska skäl till Polen, men återkom till fosterlandet ock fick nåd.

En annan bror till Erik, Christoffer blev stamfader för Ulfsnäsgrenen. I samma generation blev Eriks kusin Sven stamfader för den nu utdöda grenen Grensholm.

I nästa generation, blev Eriks son Bengt stamfader för Hvargarns grenen vilka blev friherrar af Koberg och grevarna Ribbing, vilka också är utdöda.

Erik gifte sig 1606 med Anna Persdotter. Hon var dotter till ståthållaren Pehr Hansson av Forstenasläkten. Han ägde bl.a godset Österby. På så sätt genom detta gifte kom Österby till släkten Ribbing och inalles fem generationer Ribbingar bodde på godset till år 1776, alltså i 170 år.

Erik ägde också Ribbingsfors i Västergötland. Anna, vars släkt också kallades Siöblad såsom Sturarna och Ribbingarna, och Erik fick 8 barn. Äldsta dottern Christina innehade Ribbingsberg i Västergötland. Hon gifte sig med Melchior Wernstedt. Dottern Märta innehade Ribbingshof i Östergötland. Sonen Bengt blev stamfar till Vargarns ättegren. Maria yngsta barnet ärvde Ribbingsfors. (Frans G. Bengtsson bodde på Ribbingsfors till sin död 1954).

Efter Erik ärvdes Österby av sonen Gustaf (nr 1) Född 1613 på Vargarn. Han fick också Ribbingebäck i Uppland. Som 23 åring blev han Kongl. Kammarherre vid drottning Kristinas hov. Gustav var ledamot av reduktionskommissionen år 1663 och landshövding i Jönköpings län. Hans huvudbaner sitter i Tumbo kyrka . Han dog år 1693.

I Tumbo kyrka finns även bl.a en silverkanna , en dopskål och en oblatask med inskriptioner över Ribbingar som skänkt dessa föremål.

Gustav gifte sig med Christina Pauli och fick med henne 11 barn. Tre bröder dog i skilda krig samma år 1676. Zacharias vid slaget vid Lund, Carl vid slaget vid Halmstad och Pehr vid Stettin. Två andra bröder dog i dueller.

När modern Christina fick sitt 11:e barn dog hon i barnsäng 1651, och begravdes i Tumbo kyrka.

Sonen Zacharias fick ett barn, Gustav (nr 2) som enligt Magdalenas bok och Anreps ättetavlor båda innehade Österby, Gustav han dog ogift 20 årig år 1691. Bror till Zacharias, Gustav född 1637 (nr 3), farbror till Gustav nr2 tycks ha ärvt Österby.

Han fick ett barn som också döptes till Gustav (nr 4) Denna son dog ogift vid slaget vid Poltava 1709.

Bror till Zacharias och Gustav nr 3, Bengts äldsta son hette också Gustav (nr 5) och han är den tredje kusinen, som alla heter Gustav som nu ärver Österby. Han var också med vid slaget om Poltava 1709, togs tillfånga och befriades först 1722. Han gifte sig med Margareta Berch från Livland och fick sju barn. Den som ärvde Österby efter honom var sonen Bengt Reinhold född 1729 på Österby.

Bengt Reinold ägnade mycken kraft att i riksdagen tvista om huvudmannaskapet för ätten med sin släkting Carl Christoffer Ribbing på Ulfsnäs och hans äldre broder Arvid Ribbing på Stumperyd. Bengt Reinold lyckades vinna. Troligen för att hans anfader Erik som var den förste ägaren till Österby 1606 var 6 år äldre än sin bror Christoffer som ärvde Ulfsnäs av deras gemensamme fader Peder. Då är cirkeln sluten och vi har sammanbundit historien om Ribbings Österby där vi började.

Bengt Reinold sålde Österby år 1776 till biskopen Serenius som sålde gården vidare.

Österby Gustav Edvard barnbarn till Bengt Reinold gifte sig med Ulfsnäs Hedvig Maria barnbarn till Pehr och Anna-lisa Hummelhielm. År 1842. Bröllopet gick av stapeln på Södraholm. De fick fem barn. Familjen bodde på Klara Östra kyrkogatan 8, i Stockholm.

Barnen: Maria, Seved, Gustav, Lennart och Ulrika. Dessa tre söner är farfar och farfarsfar till flera Ribbingar som är med på denna utflykt (2002).

Eva Sigwidsdotter Ribbing , april 2002