I det heraldiska bokverket Riddarhusets vapensköldar står det om Ribbingvapnet:
Tre lindblad med skaft var en ny, personlig vapenvariant för den västgötske häradshövdingen Knut Ribbing (känd 1481-1507). Den formen på vapnet blev bestående för hans ättlingar.
Tidigare hade de tre bladen i stället varit tre fallande sjöblad (fallande = med spetsarna nedåt). Släktlinjen är oklar före Knuts far, väpnaren Peder Ribbing (känd 1438-1474), men någon form av samband finns möjligen med den äldre halländska ätt som använde samma namn och vapen. Sköldemärket är för den ätten tidigast känt från Halmstad 1295.
Det har föreslagits att de som antog det ursprungliga Ribbingvapnet och ätterna Porses och Kyrnings vapen genom sina bildval framhöll någon form av klientförhållande till den danske kungaättlingen greve Jakob av Halland, som 1283-1305 innehade Norra Halland som län. I nedre delen av sin sköld förde greven strödda sjöblad. Dessa återgår på sjöbladen som åtföljde de tre lejonen i den danska kungaättens vapen och ännu gör det i Danmarks riksvapen.
Kronan markerar den status som ätten åtnjuter i egenskap av gammal adel och riksrådsätt. Ett av bladen är repeterat på hjälmen mellan två vesselhorn.
Introduktion togs av ståthållaren Christoffer Ribbing på ättens vägnar.